Klick!
Jag ba lägger upp en bild på mig i väntan på att få bilderna från de senaste dagarna av mina älskade vänner. Inte länge kvar tills jag kommer hem nu!
Äntligen här!
Johanna och Michael är på besök! Veckan har gått åt till att vara med dem. Vädret är helt strålande och jag har pluggat fantastiskt lite spanska! Malin åker hem med de andra på söndag så vi får se om jag lyckas skaka liv i den här bloggen efter det.
Läget just nu
I helgen var jag ute med de här svenska brudarna och några andra kompisar från skolan. Det var en riktigt rolig kväll där jag fick chansen att tala spanska både en och tre gånger! Hela veckan och speciellt till helgen är det påskfirande som gäller. Som alltid när de gäller spanjorerna här i Alicante så görs inget halvhjärtat, varje kväll är det långa parader där de bär runt på enorma statyer av jesus, kvinnorna går klädda i svarta sorgekläder och folket köper palmblad som de viftar med lite här och var på gatorna.
Idag är det exakt en vecka till Johanna och Michael kommer. Jag kan knappt bärga mig! Det ska bli så roligt att få träffa Johanna igen!
Dödssjukdomen fortsätter
Sitter och dricker te ut min lilla blomkruka.
De andra är i skolan, grannarna fortsätter outtröttligt med sitt renoverande, regnet öser ner och jag känner mig lika förkyld som igår, men jag ska till skolan imorrn hur som helst. Tänker inte missa två dagar i rad! Nä det är helt klart tungt just nu, men ändå sjukt skönt att vara här, det enda som saknas är en TV så att man kunde se film ordentligt dagar som de här.
Dödssjuk
Efter att ha förnekat det i ett par dagar så måste jag nu erkänna mig besegrad. Jag är förkyld! Har inte tagit det på allvar förrän jag under lektionen idag kände att huvudet vägde 12kg mer än vanligt och att jag inte kunde andas genom näsan.
Jag har virat in mig i min döskallesjal och kokat en skål med mintte. Ja, en skål. De enda kopparna vi har här är stora som fingerborgar, alltså har jag rotat fram en skål... fast när jag kollar närmare så är det nog en kruka... Okej, jag dricker te ut en kruka och lyssnar på Sister Hazel. Malin och Markus är på Lizarran med kompisarna från skolan och de två nya svenska tjejerna som anlände i måndags. Jag hade verkligen sett framemot att äta middag ute ikväll, men jag ska nog bara tvätta av mig sminket och ta det lugnt ikväll. Tänker vara hemma från skolan imorrn, bättre att offra en dag av skolan än att fortsätta som jag mått hittills i veckan.
Spansk Parkering
När jag klev upp i lördagsmorse och ställde mig på balkongen för att känna lite på vädret fick jag syn på denna bil som hölls på parkeras. När jag kom ut stog den på snedden med baken in mellan bilarna och och vilken annan människa som helst hade slagits av tanken "jag får faktiskt inte plats här". Men det här var en spanjor. Så chauffören gör vad som känns som hundratals rattsnurr för att milimeter för milimeter få in bilen så den står rakt. Enda problemet är att varje gång hjulen vrids så gnisslar det av metall som gnuggas mot varandra, inte bara från en bil utan från båda bilarna. Folk runt omkring börjar reagera på ljuden och kollar konstigt. När en kvinna går förbi vevar föraren ner rutan och dom börjar diskutera. Diskussionen slutar med att kvinnan som höll på gå förbi gå och kolla avståndet och hur det ser ut fram och bak på bilen och ger sedan tummen upp, nickar och fortsätter gå vidare. Troligen var även det en spanjor. När parkeringen är färdig så tar den svarta bilen i dom båda gråa bilarna, mest i den främre dock. Den grå bilen bakom är totalt fastparkerad och troligen har även alla tre bilarna seriösa lackskador.
Ljud
Det är nästan så jag skulle vilja spela in ett ljudklipp och lägga upp på hur det låter här en vanlig dag. Det är ALDRIG tyst här. Toltalt oisolerade fönster och ständiga vägarbeten på gatorna nedanför, tung trafik eftersom vi bor mitt i en tungt trafikerad korsning i centrum, grannarna över oss har i två veckors tid hållt på renovera och sen har vi en svensk rumskamrat, nämner inga namn, som hela tiden spelar diverse musik. Typ just nu något TV-spelsliknande. Vanligast är dock nån form av dödsmetall som i kombination med hackandet, hammrandet, brummande, vibrerandet från utanför och ovan blir en slående kombination!
Imorse när vi var på väg ut genom entrén träffade vi fem män med ett cirka två meter högt betongblock. Denna ska dom väl senare högljutt hacka sönder till schackpjäser som dom sen kan kasta på golvet ovanför vårat rum varje dag när det är dags för siestasömn...
Matilda!
Vad är det för en dag? Vad är det för en dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Mathis namnsdaaaaaaag, hurra hurra hurra!!!
Idag har jag haft namnsdag, inget jag hade kommit ihåg om inte pappa smsat och grattat mig imorse, men när jag ändå så snällt blev påmind så kände jag att jag borde göra en stor sak av det. Genast krävde jag gratulationer av mina rumkompisar. Malin gav mig en tveksam kram och Markus erbjöd mig en tugga av sin mat.
Efter att ha gett Anton några ledtrådar via msn så lyckades jag få ett halvhjärtat grattis även därifrån.
Det, plus att Malin Fuchs skrev grattis på Facebook, har gjort att det känns som en riktigt lyckad dag.
Peligroso
Livet som spanjor är farligt. Idag gestikulerade våran lärare så mycket att han slog fingret i en stol och krossade nageln. Han blev helt röd i ansiktet och för första gången var han tyst i mer än 10 sekunder.
Och i lördags i Murcia blev jag bajsad på. Enligt vittnen var det en duva som fick för sig att spreja ner gatan och lyckades träffa av mitt huvud, min hand och min vita sko. Först trodde jag att det var någon som hälde vatten från balkongen med tanke på hur mycket det splaschade runt omkring mig men nääädå... Det varma som landat på mitt huvud visade sig vara av värre sort än lite vatten.
Liten kort update om hur farligt livet kan vara här nere!
En holländare
Förra veckan anlände en holländare hit, jag skrev om henne
här. Hon är väldigt trevlig och glad men aldrig i mitt liv har jag hört en människa kissa så högt. Första kvällen trodde vi att vi hört fel och att hon kanske hällde ut någonting i toaletten, men efter att ha delat hem en vecka så har vi konstaterat att hon tömmer blåsan. Om jag sitter på rummet med öppen dörr, så hör jag henne kissa trots att dörren är stängd till badrummet längst bort i korridoren. Det är väldigt fascinerande måste jag säga och styrkan i hennes stråle har gett upphov till uttrycket "göra en Holländare".
Men det är väldigt viktigt att inte missbruka det här uttrycket, som t ex när man ska göra nummer två eller bara är lite kissnödig. När man ska dra en Holländare så är man riktigt, riktigt kissnödig, så kissnödig att man måste kissa hårdare!
Som nu t ex, jag har hållt mig sedan klockan halv åtta imorse, jag måste verkligen dra en Holländare!
abrazo?
Något som jag tycker är ganska jobbigt här nere är bristen på kroppskontakt. Det låter kanske konstigt, men hemma är jag van att krama om familjen och speciellt vännerna flera gånger om dagen... och de dagar då jag inte träffar dem, så brukar jag brotta ner vår hund och krama om henne tills hon slutar sprattla och jag inser att det är bäst att släppa taget om jag vill ha kvar Tvilla i livet.
Men här nere har jag inga att krama! Malin är inte vidare mottaglig, de få gångerna jag har kramat om henne så skriker hon "VAD GÖR DU?!" och blir stel som en pinne och kompisarna från skolan känner man inte riktigt så väl.
Jag är på bristningsgränsen, snart kommer jag väl börja luta huvudet mot axeln på läraren eller gå in till vår rumskompis Markus och ge honom en godnattkram på kvällarna?
Jag försöker mysa med Malin då hon sover.
Plötsligt förstår jag mer än någonsin hur JD känner sig i närheten av Dr Cox från Scrubs.
Bird Is The Word
Våran gaskammare som ni kan läsa om i gamla inlägg ligger i något som kan liknas en innegård. Mitt i lägenhetsbyggnaden är det som en tunnel av utomhus som går från mark till himmel. Dit går fönster från vårat lilla badrum, från korridoren och hallen. I denna tunnel bildas ett fantastiskt eko som en duva glatt brukar uttnyttja för att terrorisera oss, när den sjunger låter det som ett ljud hämtat från något TV-spel. Går inte alls att förklara men det låter hemskt! Så en dag när jag varit på toa och hört hur den kvittrat bestämde jag mig för att öppna fönstret och sjunga tillbaka. Så fort jag stack ut mitt huvud ur fönstret fick jag ögonkontakt med duvan som satt på en tråd längst uppe vid taket. När jag sen börjar ta till ton, eller rättare sagt göra ett sort locka-på-katt-ljud (ksss kssssss), så går den till attack! Den störtdyker ner mot fönstret och jag drar i panik in huvudet och drämmer igen fönstret. Sen försvann den upp igen.
Och jag har som aldrig riktigt kunna smälta det här. Jag försökte ta kontakt, varför gör den så här mot mig? Varför?
Tills i förrgår. Då Matilda upptäckte att den i ett hörn av gaskammaren har lagt två ägg. Så numera tar jag varje chans jag får att sjunga för den. Den attackerar inte längre utan stirrar mest bara på mig. Om den tycker det är vackert eller om den är uttråkad har jag dock ingen aning om.
Mamma Duva borta men dom två äggen ligger välplacerade i hörnet.
Hard Work Work
Det här är en spännande man! Han med mörkt hår som står med ryggen mot kameran och pratar med några troligen turister. Varje dag står han och bygger på sitt sandslott. Varenda dag börjar han från grunden och står där med linjal, vågmätare (en sån där med vatten och en luftbubbla - heter det vågmätare? Pappa??) och med penslar i olika storlekar för att kunna få perfekta, raka och släta linjer. Första veckorna vi gick förbi hade han bara lyckats med första våningen men nu börjar det arta sig. Även när vi gick dit på kvällen hade han bara kommit tre nivåer. Ändå gör han inget annat än att sitta där på huk och arbeta och då och då stega i väg några meter och liksom betrakta vad han åstakommit. Esther, våran tyska vän, sa att hon sett honom sitta bredvid det färdiga resultatet en sen kväll när hon promenerade förbi men det tror jag är en myt. Denna man tigger inte, han har ingen burk han vill att vi ska slänga pengar eller så vad jag sett utan han bygger upp samma slandslott från grunden varje dag, och varje morgon börjar han om från nytt. Om jag nånsin får se det färdiga resultatet lovar jag att återkomma med bildbevis!
Update: Med vågmätaremätare menade jag tydligen vattenpass. Vet inte riktigt var jag fick vågmätare i från eftersom det förhoppningsvis inte går vågor i vattenpasset. Tack pappa!
Ayuda
Anledningen till att vi inte skrivit något idag är för att dörren till vårt rum gick i baklås och vi har varit utelåsta fram till nu.
Men hyresvärden var nyss förbi, dörren är öppen och nu ska vi iväg och äta paella!
Liten uppdate
Såg nyss att vi fått massa skäll för att vi uppdaterar så dåligt nu för tiden. Vill bara börja med att be om ursäkt för att VI HAR ETT LIV istället för att sitta insnöade och vänta på att läsa om andra!
Sen tänkte jag göra ett liten lista med saker som har hänt sedan sist.
- Vi har köpt 12 rullar toalettpapper, så nu kan vi bajsa så det står härliga till utan att vara rädd för att det ska ta slut.
- Malin har köpt sin äckliga drickyoghurt igen
- Vi har legat på stranden och solat de tre senaste dagarna. Helt okej skönt att sola lite efter skolan
- Idag såg vi 5 män i kostym, gå i slowmotion på stranden. Malin sa att det såg ut som en live version av en Dressman reklam. Jag skrattade så att jag grät.
- Spanjorerna tycker vi är jättekonstiga som dricker mjölk till maten
- Jag köpte ett par herrskor idag, för det finns inga i min storlek i det här jävla landet.
- Jag gillar när Markus eller Malin duschar, för det är jäätemycket klor i vattnet här och det är så mysigt när det luktar badhus i korridoren :)
Läste nyss aftonbladet
Vi kommer ju se ut som Olsen systrarna när vi kommer hem!
Kommentarer
Postat av: kallekingen
Ni är så bortskämda så man baxnar när man hör det. När vi var unga var inte frågan huruvida det fanns varmt vatten eller inte.Vi fick vara glada om det fanns vatten överhuvudtaget och varmt vatten fanns bara i våra drömmar.Duscha skulle vi göra oavsett om det fanns vatten att tillgå eller inte.Vid högtidliga tillfällen och när det var kallare än -20 fick vi vara innomhus.Så sluta med erat gnäll och begränsa er korrespondans till enbart hyllningar och glädjeyttringar över era fantastiska föräldrar som skänkt er såna innehållsrika och glamorösa liv.
2011-02-15 @ 07:40:35
Postat av: The Dad
Fan Kingen! Det där var det finaste jag läst sedan pappa tvingade mig att läsa psalmboken, innan han slog den i huvedet på mig så att jag somnade för kvällen. På morgonen sedan så sköt han med ett hagelgevär ovanför skallen så att jag skulle vakna. Nu för tiden har ju ungarna väckarklockor, i deras dyra mobiler (som vi har köpt åt dem).
2011-02-15 @ 18:55:55
Ja, vi har det nog ganska bra ändå!
Mathi
Våran lärare har ett smeknamn på Matilda. Det började redan förra veckan med att han då och då slängde ur sig Mathi, men eftersom vi fattar hälften av det han säger så trodde vi att även Mathi var ett sånt ord. Men i fredags kom vi på honom med att kalla Matilda för Mathi och vi konfronterade honom. Givetvis var detta ett smeknamn han satt på Matilda! Vi berättade att Matti är ett killnamn på svenska, ett smeknamn för till exempel Mathias, och att det är väldigt konstigt att kalla en tjej det. Även tysken höll med om att Mathi är ett killnamn. Sen dess kallas Matilda Mathi här nere! Förhoppningvis fastnar det där hemma också.
Mathi
Tro, Hopp Och Kärlek
Glöm allt jag sa om att längta hem. Här har ni en anledning att för alltid bosätta sig i Spanien. Min anledning att kliva upp på mornarna. Ljuset i mitt liv. Guds gåva till mänskligheten. Ja, ni fattar kanske...
Men jag tänker fortsätta. Utan den här känns allt bara tomt. Den förgyller mitt liv på ett sätt någon eller något aldrig har gjort eller någonsin kommer att göra. Om jag dör imorgon har jag mitt liv inte varit förgäves, för jag har druckit denna. Jag har blivit troende, jag tror på denna. Om en Gud finns vet jag vad han dricker.
Jag tänker aldrig lämna denna om det så innbär att jag aldrig kommer tillbaka till Sverige.
Tillåt mig att presentera piña-coco exotic.
Detta, mina vänner, är en dryckesyoghurt med piña colada smak. Dom två smakerna cocos och annanas möts i en fantastisk harmoni tillsammans och skapar en helt ny smaksensation. Tillsammans med den krämiga yoghurten skapar dom absolut perfektion.
Svettig glasstund
Sitter här lite halvensam i vardagsrummet. Malin pratar med Michael på skype och de andra är ute. Som en liten alla hjärtans dag present till mig själv så köpte jag glass. Bara för att jag är så fantastisk.
Köpte en smak som heter Turrón, det är tydligen någonting som är typiskt Spanien. Både Cornelia och Ivette har pratat om
Turrón sen vi kom hit, så nu var det dags. Helt klart god glass, men jag föredrar nog cheesecake smak.
Planen var att springa ikväll, jag var verkligen jättetaggad! Men vi har slut på gas = inget varmvatten = ingen dusch = äckligt om man har varit ute och sprungit.
Så jag försöker sitta jättestilla och inte röra mig i håret så att jag inte svettas i onödan eller får skitigt hår. För om jag känner vår hyresvärd rätt så får vi mer gas tidigast i april.
Måste även tillägga att jag tycker jättesynd om Michael. Just nu sitter Malin och visar upp varenda sak hon har shoppat idag för honom i webcamen. Och som om inte det vore nog, så måste han gissa priset på sakerna innan hon avslöjar det riktiga priset. Och om han gissar lägre än vad saken faktiskt kostade...då blir hon sur.
