Idag har jag suttit kvar i skolan två timmar och gjort läxorna och lärt mig om gymnasietiden i Korea. Om vi säger såhär; ingen i Sverige har rätt att ens gny lite över skolan hemma. De har lektioner mellan 7.00 - 22.00 med ca 2h rast. Efteråt har de extralektioner mellan 22.00 - 2.00 på natten, sen åker de hem och pluggar ngn timme innan de sover 3-4h för att sen fara till skolan. I tre år...
Nä tacka vet jag att kunna sitta på balkongen och käka glass med spansk musik dånande ur högtalarna efter skolan.
Lägger upp en till låt som spelas mycket här i Spanien, man kan inte gå in i en enda klädbutik utan att den här låten dånar fram ur högtalarna så att klädgalgarna skallrar.
Kalle och Lina, Malins pappa och syster, har anlänt till Alicante. Malin är med dem på deras hotell och jag sitter här och äter kokt ägg till middag. Orkade inte göra någonting mer avancerat.
Det känns både bra och dåligt med spanskan nu, jag har suttit kvar efter skolan flera timmar i tre dagar nu och renskrivit alla mina antecknar, så jag börjar äntligen få ordning på alla olika dåtidsformer, ord och talesätt. Men samtidigt känns det så omöjligt att få in det på ett naturligt sätt. Vet inte hur jag ska plugga för att jag sedan ska känna att jag kan använda det i vardagen.
Gregorio skällde ut mig idag för att jag inte träffat en spansk pojkvän än. Det är tydligen bästa träningen. De har överseende med Malin eftersom hon har Michael hemma i Sverige, men lärarna såg genuint upprörda ut när jag svarade nej. Självklart skulle det vara bra träning, men själva grunden till att träffa en kille är väl ändå att kunna prata med dem?
Så förutom det, har ni några tips på bra studieteknik?
Som vi sagt många gånger tidigare så är vår lärare Manolo väldigt intensiv och pratar på som bara den. Vi förstår knappt hälften av vad han säger men då och då så lämnar han spanskan för en stund och sjunger några rader på engelska låtar eller vrålar "COME ON!" eller liknande. Oftast så låter man honom bara prata vidare eftersom man förstår helheten, men ibland så dyker det upp nya ord som man aldrig har hört förut och då brukar jag fråga..
Manolo: And I stiiiiillllll HAVEN'T FOOOOUUUUND WHAT I'M LOOKING FOOOOOR!
Idag hade jag på mig mina örhängen som jag bar på balen förra året. Jag köpte dem för ca 40kr på Ur&Penn. Jag är inte mycket för guld, men just de här örhängena tycker jag är jättefina! Det tycker vår lärare Manolo också. Idag på lektionen blev han alldeles till sig och började rycka i örhängena och en halvtimme senare ville han köpa dem av mig för 150kr. Jag skrattade mest bort det, för han är ofta väldigt oseriös och låtsas skapa situationer för att vi ska få öva (trodde det här var ett fall av köpslagning). Men efter rasten när han började prata om att han ville köpa dem till sin fru så började både jag och Malin misstänka att det var serious business going on... Det känns helkonstigt att en lärare försöker köpa saker av sina elever... men samtidigt så pratar vi om samma lärare som delar ut flyers från olika krogar och tittar snett på oss när vi inte är bakis på tosdagsmornarna.
Hur som helst, jag tänkte hoppa in i duschen nu. Ikväll är det carneval i Alicante, Malin och jag har köpt glittriga masker att ha på oss imorgon och ikväll ska vi ut och titta på paraden med vännerna från skolan!
Eftersom våran lärare Gregorio har semester nu två veckor så fick vi idag våran nya, tillfälliga, lärare Manolo. Vi har alltid tyckt om Gregorio väldigt mycket. Han är sjukt rolig och bra på att förklara med gester samtidigt som han tar allt långsamt. Manolo kom som en chock, den mest intensiva läraren jag träffat. Total kontrast mot lugna Gregorio. Han börjar med att klappa hårt i händerna och knäppa med fingrarna i takt med att vi högt, hela klassen ska i kör rabbla årets alla månader, årstider, veckans veckodagar och sen allting igen fast baklänges. Högt! Allt ska repeteras och rabblas snabbt snabbt samtidigt som man viftar, knäpper, klappar och.. ja, gestikulerar som en sann spanjor helt enkelt. Medans Gregorio inte påpekar alla småfel man gör i språket utan tänker på helheten, så påpekar Manolo ALLA småfel och ber en säga om hela meningen fast korrekt. Nu kan det kanske låta som det vore något dåligt, men det är riktigt skönt att få veta alla fel man gör för vi är ju här för att lära. Kommer nog bli två intensiva veckor i skolan framöver!
