Läget just nu

I helgen var jag ute med de här svenska brudarna och några andra kompisar från skolan. Det var en riktigt rolig kväll där jag fick chansen att tala spanska både en och tre gånger! Hela veckan och speciellt till helgen är det påskfirande som gäller. Som alltid när de gäller spanjorerna här i Alicante så görs inget halvhjärtat, varje kväll är det långa parader där de bär runt på enorma statyer av jesus, kvinnorna går klädda i svarta sorgekläder och folket köper palmblad som de viftar med lite här och var på gatorna.
Idag är det exakt en vecka till Johanna och Michael kommer. Jag kan knappt bärga mig! Det ska bli så roligt att få träffa Johanna igen!

snorigt strandhäng

Vi vet att folket hemma i Sverige morrar över att vi inte bloggar så mkt. Jag kan inte annat än att hålla med, det är dåligt gjort av oss, men vi har alldeles för mycket att göra här för att hinna med. T ex ligga på stranden i flera timmar om dan, vilket vi gjort senaste tiden.
Här är en bild på Arlette och mig. Arlette är tjejen som tagit över Holländskans rum, hon är från Stockholm och ska stanna lika länge som mig, vi ska tom ta samma flyg hem!
Min förkylning har inte riktigt gått över än, men Sara har spått att det här är en väldigt bra dag för tequila så kanske det blir utgång i alla fall.

jämförbart med tsunamin

Det är inte mycket som händer här i Alicante. Jag har varit sängliggande ett tag nu.. ska ta mig ut för att äta lite sushi ikväll, men sen blir det nog till att lägga sig i sängen igen.
Var inne på VK;s hemsida... och tydligen verkar det inte hända mycket hemma heller om det är så illa att de måste göra ett videoklipp om detta! Däremot fick jag en skymt av vårt hus, det är skönt att se att det står kvar i alla fall!

Host

Så har far och syster min lämnat landet. Hade tänkt vänta med det här inlägget tills jag fått lite bilder från våran tid tillsammans här i Alicante men det tog sån tid så nu blir det ännu ett bildfritt inlägg! Bilderna kommer sen. För att sammanfatta den veckan kan jag säga att vi hade det bra, dom tyckte om staden och fick prova på tapas på Lizarran, riktig paella, sweet yoghurt-glassen samt promenera upp på Castillo de Santa Barbara och se hela Alicante. Är riktigt glad att dom kom hit och fick se mitt liv här samtidigt som det rådde bot på lite av min längtan efter svensk mat.. och dom med såklart. Hade önskat kaviar, wasaknäcke och pulversås (typ bea och brunsås, dom har inte sånt här!). Det sistnämnda gick pappa lös på, vi har nu en kasse med 56 påsar med diversesåser och mamma, den ängeln, skickade med 12 hemmabakade semelbröd och mandelmassa så vi kunde bjuda klassen och Manolo på riktiga, svenska semlor. Mycket uppskattat!

Där fick ni en snabb update. Om ni undrar vad vi håller på med nu ligger vi båda inför döden. Matilda har fått tillbaka sin sjukdom och jag har åkt på feber och ordentlig förkylning jag med.



Potatis

Jag måste bara skriva om när vi bjöd vår kära lägenhetskompis Markus på middag. Malin och jag kokade potatis och stekte kött. Till det tog vi brunsåsen och lingonsylten vi köpt på IKEA och dukade fram lite fint (så fint som det går med de får kökssakerna vi har) på bordet. I väntan på Markus som var i duschen så lägger vi upp potatisen på hans tallrik och börjar själva ta för oss av maten. Efter ett tag stegar han in i rummet och sätter sig. Sedan tittar han tyst på sin tallrik en stund innan han säger:

Markus: Och nu då?
Malin: Vadå?
Markus: Jaha, hur gör jag nu då?
Matilda: Det är ju bara att skala och börja äta?
Han petar lite på potatisen med fingret
Markus: Jag trodde ni sa att ni kunde laga mat?!
Matilda: Men va!? Vad menar du!? Vi kan laga mat!
Markus: Men hurdå, ska jag hämta potatisskalaren eller?
Malin: Men nej, använd kniv och gaffel!
Markus: Men hur gör jag då!?
Matilda: Menar du att du aldrig har skalat en kokt potatis?
Markus: Ja, man skalar den ju innan man kokar.
Malin: Sätt potatisen på gaffeln och skala med kniven.
Matilda: Men i skolan?! Har du aldrig skalat potatis i skolan? Eller hemma?!
Markus: Nej! Vem gör sånt!?

Det blir tyst i några minuter medan Markus drar av tunna strimmor av potatisskal med fingrarna. Han sneglar på oss som snart ätit upp halva portionen.
Markus: Hur lång tid tog det för er att skala era potatisar?
Matilda: Men herregud ge hit potatisen!
Jag hjälper Markus 21 år från Sverige att skala potatis för första gången i sitt liv.

Jag är fortfarande lite upprörd över att han aldrig skalat en potatis förut i sitt liv, men kan inte låta bli att skratta åt tanken på att om han skulle gått iväg och försökt skala potatisen med en potatisskalare

En fredag

Jag känner lite skuldkänslor över att sitta inne just nu, men jag orkar verkligen inte vara ute i värmen. Solen är så galet varm!

Men jag har haft en riktigt mysig dag faktiskt. Dagen började med några timmar i skolan, lite tomt utan Malin som skippade skolan och var med Lina och Kalle istället. Efter det så tog jag en promenad med Anabel och Simona. Vi träffade på Kalle som gömt sig för solen på ett café och sen tog vi en sväng förbi stranden där Malin och Lina solade.

Men vi som var klädda i jeans och T-shirt klarade inte av hettan på stranden och flydde in på smågatorna i jakt på mat. Vi hittade en otroligt mysig liten restaurang där jag åt pasta med sallad, räkor, pesto och sparris. Vi pratade på så gott det går med spanskan. Det är så roligt att prata med tjejerna eftersom de inte kan engelska utan vi är tvingade att öva spanskan tillsammans. Självklart blir det mycket teckenspråk och grammatiken skulle få Manolo att gråta av frustration, men det funkar bra och är mer avslappnat än i skolan.

Efter det tog jag farväl av Simona som åker hem idag innan jag gick hem och läste en stund innan jag somnade i vårt svala sovrum. Nu tänkte jag handla lite mat till ikväll och inatt tänkte jag bege mig ut och se vad barerna har att erbjuda.


RSS 2.0