lostinalicante

Att inte behöva handdiska varenda liten tesked så fort man ha använt den är verkligen vardagslyx. Näst efter familjemedlemmarna så är det helt klart diskmaskinen som ska få sig en puss och kram när jag kommer hem på söndag!

Att inte få kallbrand och skitiga fötter av att kliva upp ur sängen på morgonen är något jag längtar efter. De limegröna innetofflorna som jag köpte för 18kr när jag kom är snarare grågula numera. Marmorgolven här i Spanien är verkligen förfärliga!

Även om jag hade en cykel här så skulle det inte gå med alla smågator proppade med trafik. Här går man eller kör bil. Nä tacka vet jag Umeå som är helt designat för att cyklisterna ska kunna ta sig fram!

Jag har sicksackat mellan folket på esplanaden och kämpat mig fram på stranden så att jag är spyless! Att få springa ensam i skogen där det är svalt, utan att hela världen ser en och ropar efter en är verkligen underbart!

Helt fantastiskt vad mat är billigt här! Det har varit så roligt att handla när man har råd att prova på alla möjliga nya maträtter trots att det är lyxvara i Sverige.

De mysigaste förfesterna har helt klart varit när man suttit med sina vänner och på knagglig spanska pratat om allt som ordförådet tillåter en att göra, spanat på folk som gått förbi och skålat med billig färdigblandad sangria.

Man kan gå på stan och göra lite onödiga impulsköp klockan halv nio, gå iväg på krogen klockan 3 på morgonen eller bara gå förbi en kompis och hänga i soffan trots att klockan närmar sig 12. Nattmänniska som jag är så älskar jag den här livsstilen! Det är så mysigt!

Troligen kommer jag inte läsa någon spanska igen förrän sent i höst och det kommer jag verkligen sakna. Det är så roligt när man äntligen förstår hur man ska använda och böja i nya former och ord. Att kunna tala lite mer och förstå lite bättre av vad folk snackar om är så häftigt! Den dagen jag kan lika mycket spanska som engelska kommer jag vara så lycklig!

Jag har verkligen blivit bortskämd av killarna här. Inte en enda gång har jag gått hem ensam. De följer en alltid till dörren, vare sig man känner dem bra eller inte, de låter inte en tjej gå hem ensam. Jag visste att det var så i vissa länder, men det verkar som om det bara är i Sverige som man inte gör det? Från början tyckte jag bara att det var obekvämt att de gick med en. Varför ska de lämna festen bara för att jag vill hem? Jag är inte direkt en liten tjej? Men tillslut så gav jag med mig och lät dem gå med utan tjafs och nu tycker jag det är konstigt om de inte erbjuder sig, haha…